Snaps dagbok part. 5

Oh herregud, är det jag som har blivit psyk skadad eller var det faktiskt det som hände? Jag har nog aldrig varit med om något så konstigt i hela mitt liv. Detta kommer att bryta ned mig. Okej, Snaps, sansa dig, jag talar ut. *Djupt andetag* Det var såhär:


Jag, Jossan, Master och Eva + några kompisar som brukade ge leverpastej till mig när jag var liten åkte ut i skogen. Det var roligt! Master hade geväret och alltihopa, jag var förväntansfull. Skulle jag äntligen få jaga? Men vart är jägarryggan? Varför är alla de här människorna med? Aja, never mind tänkte jag. De kanske bara vill se mig jaga, jag menar, vem vill inte det? Så jag fortsatte att glatt gå vidare. Sedan stannade vi, mitt i skogen. JIPPIE! Tänkte jag, now I'm going to be free!! Jag bara väntade på kommandot JAGA! Det kom aldrig.. Vi gick runt lite mer och kollade på träd (?) , jag väntade
.......
.......
......


Nehe. Aja inge jakt idag. Människorna verkade ännu lite mer intresserade av de där träden, liksom what? Ett träd, en toalett, en tidning, hallå?
Bry er inte om det där nu, JAG ÄR HÄR!

HELT plötsligt så kom ett skott! Jag tittade mig stressat omkring och såg inget, jag greps av panik! HALLÅ!! VART ÄR DJUREN?! VARFÖR SLÄPPER NI MIG INTE? VARFÖR SKÖT NI, hjääääääääääääääälp mig. Ingen hörde mig.


Jag hör något knäckas, jag tittar mig omkring. Hmm, inget ovanligt här..

BOM! Sedan föll det där trädet ner framför ögonen på mig. Jag blev ännu mer förvirrad, typ som Mr Bean. Människorna skrattade.

KAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAABOOOOOOOOOOOOOOOOOOM.

Ett skott till! VART ÄR DJUREN?! VARFÖR SLÄPPER NI MIG INTE? VARFÖR SKÖT NI, hjääääääääääääääälp mig. Jag förstod ingenting.


Vi åkte hem och allting var som vanligt. Jag spelade över glad och hälsade på alla mina medmänniskor flera gånger innan jag la mig i korgen och funderade.
Jossan måste ha sett min bekymrade osynliga "rynka" (ettåringar har inga rynkor (?), synd att jag snart är 8..) för hon gick till min korg och sa vad det var dem hade skjutit.

Jag förstod ingenting ändå, för hon snackar ju inte direkt som jag. Men jag nöjde mig med lite pussar och sen var jag glad. Jossan envisas med att lägga in en bild på vad hon fick göra. Hon fick nämligen skjuta JULGRAN med HAGELBÖSSAN. Hon sköt för första gången i sitt liv.
Hennes skott kom rakt ner i backen och missade totalt trädet XD haha. Eva och de andra tror att jag kommer att börja ställa mig vid granar och börja ståndskälla på dem, efter dagens händelse. Man vet ju aldrig vad man får för men efter detta, en chihuahua skulle dött på första skottet men du vet är man MAN så är man.
image30
Detta är då jag. Mitt ansikte förblir anonymt =)

image31


Jossan skjuter!

Snaps dagbok. Part 4

Idag har det tamme sjutton inte hänt mycket! Jag har fått några eller en promenad och resten har jag sovit. Ett underbart liv i dina ögon, men hey! det är inte kul längre, jag vill jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!    jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!jaga!

Jag har bara fått gjort det en enda gång. Jossan berättar om den jakten längre ner på den här sidan.
Jag blir sur =( Husse? Kom igen nu jagvilljagvilljagvilljagvill!

Idag garvade jag på mig när jag hörde att Jossan ska vara med på lucian, hahaha med den rösten! Tro mig jag har hört henne sjunga i duschen och när hon är ensam hemma. Framförallt när hon är ensam hemma, då vill du inte höra. Då sjunger hon så högt att jag tror att mina godisben som jag aldrig lyckas tugga sönder ska gå itu! Hon tänker att: Nu hör ingen nu kan jag sjunga på! Men HA där tar hon fel för jag hör och HALLÅ? Bryr sig ingen om min åsikt i det här hushållet? Snacka om orättvist behandlad..

Jossan försöker lära mig någon grej om att jag ska komma när hon visslar två signaler på visselpipan, men varför skulle jag? Visst jag får godis när jag kommer, men hur kul blir det i längden?

NU ska jag snarka vidare, vuss vuss!

Snaps dagbok. Part 3

Tjena.

Idag är Sally här. En av ALLA min kompisar (min enda..). Hon är en West Highland (white..?) terrier. Hon är ganska jobbig om jag får säga vad jag tycker, för hon skäller väldigt mycket. Det gör jag också men hon skäller inomhus och utomhus har  jag lärt henne att skälla, framförallt på flygplan 10.000m ovanför marken. Fast hon är rolig, hon kan leka med sig själv men det kan inte jag. Jag kan i och för sig inte leka alls eftersom att jag är socialt handikappad ( det säger Jossan) fast sedan lägger hon till att hon älskar mig ändå! =D

VET DU?! IFAG FICK JAG VARA MED OM VÄRSTA GREJEN! Det är ju såhär va att Jossan har smugit över till grannpojken ibland, och som om jag har tjuvtittat! Men idag var det alldeles speciellt för Jossan snackade i telefonen och helt plötsligt blev hon värsta argbiggan och sprang ut genom dörren ( jag och Sally slank snabbt och smidigt ut samtidigt) så gick hon över till grannen. En detalj som man icke får glömma: Hon hade de blommor som hon fick av grannpojken med sig. Jag och Sally satte på oss laserhörseln och ställde oss vid staketet för att lyssna. Det enda vi hörde var: BOOOOOM, kom aldrig mer tillbaka. Sedan Jossans steg kommande emot oss så vi sprang snabbt iväg och låtsades lukta på en otroooooligy intressant buske. Så ja, Jossan har inte berättat än vad som hände men det kommer väl..

Ja det var dramat idag! Annars fick jag en promenad vid 12 och en vid sex. Jossan börjar slöa till sig.. (?) Eller så kan det bero på mig som ligger och sover till 11 halv tolv på dagarna *angelface* men det är en annan femma! Just det ja, Jossan fyllde ju  14 år igår ju!

Det började som vanligt med att alla i familjen (utom mastersyskonet som inte var hemma) gick upp för trappan och sjöng! Då fattar jag precis vad som ska hända, nämligen tårta papper och pussar!

Wiihooo! Ibland sjunger de för mig och då får jag leverpastejs tårta med ett hundben eller två och om man har tur så får jag en leksak! Men.. jag fick ingen tårta igår, inte ens en smakbit.. De säger att choklad är farligt för dig Snaps jag är ledsen lilla snutteluttegubbilubben du får inget. Äh håll tyst! En man klarar allt, inte minst en man som jag! Jag har ju åtminstonde bollarna kvar till skillnad från några av mina andra artfränder! HAHA, eller ska vi ta en tyst minut för alla de kastrerade stackarna?

Det var allt för mig, nu ska jag gå och nosa Sally i baken!